torsdag 26 januari 2012
"Den osynlige"
onsdag 25 januari 2012
Onsdag.
lördag 21 januari 2012
Asså LoL!!
Hej alla läsare.
torsdag 19 januari 2012
Den Osynlige av Mats Wahl - Pressentation
Boken handlar om en pojke som heter Hilmer som spårlöst försvunnet under en helg, det man vet är att han varit med på fotbolls träningen och han har cyklat hem från den men att hans mamma bad han hämta handduken han glömde på träningen. Man vet också att han cyklade en omväg då hans flickvän ringt och bett han komma.
Flås Henrik och Bult Bulten är de två bråkstackarna i Hilmers klass, Ellen är Hilmers flickvän och jag tycker hon verkar snäll och omtänksam mot sin omgivning. Och så har vi kommisare Fors som är nyttig av sig.
Forts. Novellen "Vad ska ske med Nelly"
Hon gick vidare igenom den rätt tråkiga korridoren med vita väggar med klotter på ena sidan och den andra sidan var det gråa och slitna skåp. Hon är så upptagen med att leta efter dörren med ordet ekorren på så hon märker inte att hon är på väg att gå in i en kille som står vid sitt skåp för att hänga av sig jackan och plocka ur några böcker förens hon står bara millimeter ifrån honom.
-Hoppsan värst vad närgången du var då!, säger killen med det mörka kortklippta håret.
-Oj, va inte meningen men tänkte på annat så..
-Det är lugnt bruden, du är ny här va?? Tro aldrig jag sätt en osminkad tjej förut på denna skola nämligen.
Nelly kollar ner på golvet då hon känner hur blodet strömmar till i ansiktet, precis som det alltid gör innan det blir så där pinsamt rött om kinderna.
-Oj det där va klumpigt sagt av mig, men sagt är sagt men ta det positivt föredrar neutrala brudar, säger killen snabbt.
Rödheten på Nelly´s kinderna avtar efter dem orden konstigt nog.
-Lugnt, säger hon tyst
-Ursäkta sa du nått?
-Asså det är lugnt, säger hon högre.
-Fan va tur! Trodde du skulle kuta iväg och gråta som alla andra tjejer här på skolan.
Nelly är på väg att gå då killen säger.
-Hörru, min klass ska få en ny idag är det möjligtvis du som är Kelly?
-Jag heter Nelly så tror inte jag är den nya då.
-Jasså ska skolan få två nya brudar trodde det bara va vi i ekorren som skulle få.
-Jaha men då e de jag som är din nya klasskompis du har nog bara hört fel information.
-Mycket möjligt att det är så, är väll inte den bästa lyssnaren direkt. Skrattar han
Nelly känner återigen hur blodet rusar mot hennes ansikte, hon kollar snabbt ner på sina utslitna vita skor och lägger då också märke till att hon klivit i ett rosa tuggummi.
Hon suckar besviket och skäller på sig inom att hon inte kollat sig för där hon gick.
-Va suckar du i då, säger killen
-Klev i ett äckligt rosa tuggummi...
-Haha det är säkert Lillemors hon tugga fan alltid på något.
Klockan ringer in
-Ska du följa med till ditt nya klassrum?
-Är nog bäst det för här hittar jag ju inte något mer än tuggummi, skrattar Nelly lite försynt.
-Haha du e ju rolig, kanske äntligen blir en bra tid på skolan. Och så blinkar han mot Nelly
-Jag heter förresten Carl men kalla mig Calle annars kommer jag nog inte tro det är mig du ropar på.
-Kan ju va bra och vet.
Dom går tysta bredvid varandra ett tag, Nelly kollar sig omkring och märker att det är mycket klotter på väggar och skåp.
Plötsligt lägger hon märke till ett rött skåp mitt bland alla de andra gråa och slitna skåpen.
- Varför är det ett nytt rött skåp bland de gråa skåpen?
- Någon elev blev intryckt i det gamla av några av skolans värstingar, de klippte upp skåpet för att få ut han.
- Oj! Men varför ett rött skåp istället liksom? Se ju bara jätte fel ut.
- Rektorns ide, tyckte man skulle komma ihåg händelsen eller nått sånt.
Dom hade nu kommit fram till en dörr med en ekorre på och Calle började rodna.
- Vad är det Calle?
- Bara så jävla pinsamt och barnsligt med en ekorre på dörren, man går ju liksom inte i förskolan längre..
- De så klart. Ska vi gå in?
-Visst Damerna först antar ja ? Och så ler han så där gulligt mot mig igen.
Ute och letar intressanta blogginlägg på Internet :P
fredag 13 januari 2012
Novell
Jag går sakta in genom dörren in i den nya skolan som jag ska börja denna dag. När jag kommer in hör jag skratt och skrik i olika toner, jag tittar ner i golvet och jag känner hur röd jag blir i ansiktet. Jag tittar noga vart jag sätter fötterna när jag går upp för en trappa för det jag minst vill ska hända nu är att jag snubblar framför alla som står med sina skåp i olika klungor.
Jag visste att jag skulle till en sal som kallades för Ekorren. Där skulle jag få träffa min nya klass och min mentor. Tidigare gick jag på en skola som låg mer ute på landet, men eftersom mina föräldrar fick jobb inne i stan så flyttade vi och det gör så att jag fick börja på en ny skola i stan.
När jag kommit fram till en lång korridor börjar jag lyfta blicken ifrån golvet och tittar på dörrarna jag passerar för att se om det står ”Ekorren” på någon dörr. Jag gick och gick men nu tog korridoren slut och jag hade inte hittat salen.
Plötsligt knackar någon mig på axeln.
”Vad söker du? ” frågade en städtant. Jag visste inte vad jag skulle svara eftersom jag blev så rädd av att någon knackade på min axel.
”Jo…”